Avskyr maskar!

Jag måste bara säga ushh, vädret idag är något jag helst skulle kunna sova bort. Men med två hundar får jag dessutom lov att gå ut ett antal gången idag. Egentligen inget mig emot, men jag avskyr maskar så promenaderna tar ibland evigheter. Jag kan inte låta bli att tipp tåa eller att endast ha blicken på asfalten, man kan nog kalla det för en fobi.  Ni vet när det börjar krypa under huden, gåshud & rysningar som inte slutar uppstå.

Går det att övervinna sina fobier?

Det var som att bli väckt av kastruller.

Väckarklockan var ställd på 09.00, jag ville snooza bara lite till. Det fick jag inte, 5 minuter senare var det ett olidligt dånande utanför mitt fönster. En orkester på 6 yngre killar trummade & visslade så högt att det var omöjligt att somna om igen. 30 minuter pågick det! GRRRRRRRRR....
Lyssna själva;

Las Vegas - Over, Cancelled & Done.

Det är över!, att jag inte sett eller förstått det tidigare gör mig arg. Jag har alltid tyckt om serien LAS VEGAS speciellt Vanessa Marcil i rollen som Samantha Marquez. Attraktiv, sassy, välklädd, mystiskt dessutom kanske lite för kall & ärlig.

Men men men men men men ............. bara sådär :(. Allt har ett slut, alla inte lika bra. Sista avsnittet lämnade brödsmulor överallt, jag förstår inte. CHOCKTILLSTÅND. Det kommer nya jajaja, JAG VET. Jag tittar redan på så många, men det spelar ingen roll, this one i actually liked!

Från www.youtube.com

Quote
Delinda: Matt's really different. He's just so...
Samantha Jane "Sam" Marquez: Blind.
Delinda: I was gonna say warm, genuine and completely...
Samantha Jane "Sam" Marquez: Without sight.

Är det någon mer än jag som kommer att sakna Las Vegas?

/ T

Föredrar telefonsamtal före sms!

Sen när vart det okey att höra av sig enbart via sms?, speciellt om man avtalat att träffas eller dyl.
SMS; hej, jag kan inte träffas idag jag är .... puss & kram
           hej, jag hör av mig senare måste iväg på ....
           hej, förlåt att jag inte hörde av mig igår jag va tvungen att ...

You know what don't bother!
Har man så pass mycket av sin personlighet att dölja att man inte är hurtig nog att höra av sig med ett telefonsamtal? Har man brist på tillit i vänskapen eller tar man sin vänskap för givet? Visst förstår jag om man har feber och legat hemma hela dagen, men om man har varit i skolan eller på jobbet och pratat med en bunt bekanta eller främlingar?

När det kommer till mina riktiga vänner så vet jag att sms är en sista utväg, men halvdana vänskaper som präglas av sånt förblir alltid bekanta eller slutligen främlingar.

Av era riktiga vänner, förväntar ni er ett samtal eller räcker det alltid med ett sms för att behålla tilliten?







.Mitt framför näsan på mig.


I flera veckor har det funnits en frustration inom mig över att jag inte kunde minnas namnet på en Tv Serie som jag brukade titta på runt år 2005. Totalt onödig information att minnas men när du vill minnas det som mest då kollaborerar inte hjärnan med viljan eller så slår det ena ut det andra.
 Jag har letat överallt på nätet som jag kunnat tänka mig hitta det och spenderat dyrbar tid på letandet. Idag slog det mig Desperate Housewives, visst var han som spelade Susans ex man (Karl) med i den här Tv Serien. Så jag gick in och tittade på imdb.com där fanns den! POINT PLEASANT. Men inom mig eldades det med ved. Skådespelare som varit med i Point Pleasant har varit gästskådespelare i många av dem Tv Serier som jag nu idag tittar på. One Tree Hill, Womens Murder Club, Shark & självklar Desperate Housewives! 
 Förut kunde jag tycka att det var okey att korttidsminnet fallerade lite, men långtidsminnet! Vad är det för fel på mig? Här har jag suttit och varit frustrerad över namnet på en Tv Serie och försökt hitta ledtrådar för att kunna lägga den onödiga frustrationen bakom mig och hela tiden har ledtrådarna funnits mitt framför näsan på mig.

Hur kommer det sig att det man letar efter oftast redan finns mitt framför näsan på en?






Ohyfsad Tant!

Idag så stod jag med mina två hundar och väntade på att min mamma skulle handla mat inne på ICA. Givetvis tycker jag att hunduppfostran är jätteviktigt och det gäller att hundarna är lyhörda och följer sin ägares kommando! 
 
Så.... hundarna blev tillsagda att sätta sig på rumpan mellan mina fötter. Lilla Isa ville dock inte och började nosa runt och äta på en massa saker från backen så jag sa till henne och var konsekvent dvs. att jag inte gav mig förräns hon satt ner. Jag märker i ögonvrån att någon står och tittar på oss och från ingenstans hör jag.

-Gud vad elak du är mot dina hundar.
Min replik var - Såvida du inte har en terrier själv och vet något om hundar tycker jag inte att du ska yttra dig.
Tantens gensvar - Hundar ska få nosa runt om dem vill, man behöver inte vara så hård.

Då tänkte jag herregud, om hon visste att vi precis har varit uppe i hundhagen där båda hundarna har fått springa runt och leka med en massa andra hundar och nosat runt  i närmare 40 minuter. Egentligen så brukar jag inte äns bry mig om vad andra säger därför oftast så har dem aldrig själva haft hund eller aldrig riktigt brytt sig om att uppfostra hundarna till att lyda. 

Jag tycker inte att det är gulligt när småhundar får utfall och ställer sig och skäller eller morrar minutvis. Det är inte sött när dem springer och drar sönder sina ägares händer, med ägaren i hasarna på hunden. Att ge kommandot fot eller ledig skall inte vara någon skillnad på egentligen, för att oavsett så ska inte hunden få dra i kopplet. 
 
Men jag kände mig tvungen att ge ett gensvar på det eftersom att tanten fortsatte att stå och glo och se irriterad ut.
- Hundar behöver diciplin, de är som barn. De ska kunna koncentrera sig och arbeta med hjärnan inte med adrenalinet.  Man behöver vara konsekvent, annars kommer det sluta med att hunden tar över rollen som flockledare. Jag säger till mina hundar när jag anser att dem ska lyssna på mig.

Är det inte upp till en hunds ägare om man vill ha en hund som lyssnar och har ett gott uppförande?









Onödig problematik!

Vem hade trott att det kunde uppstå tjafs när man köper kurslitteratur av en äldre kursare?!

Så här var det;
Jag har tidigare köpt kurslitteratur av den här tjejen som går på Högskolan i Jönköping - Cecilia Westerlund i AR06.
Det har inte uppstått någon som helst förvirring kring tidigare köp, men nu helt plötsligt så tycker hon att det är OK att ljuga om vilken kurslitteratur det är hon har och utlovar att det är den nyaste trots att det i självaste verket inte alls är så. (Allt finns på ett sms som hon nu också hävdar att hon aldrig skickat!) Hon har lite svårt att svälja sin egna lögn. Nu när jag vill häva köpet för att jag har stämt av med min lärare att den boken jag nu köpt av henne anser han vara för gammal. Hon säger hon att hon vägrar häva köpet och vill att jag ska hänvisa till en paragraf i lagboken *LOL. Dessutom drar hon rang och säger lite spydigt -Jag har faktiskt gått det här programmet i snart 3 år!, med andra ord; hon tror sig veta bättre om någonting vi alla läste första terminen. Dessutom är det bara hennes andra år, men vi förlåter hennes inbilliska tankar.

När man dessutom talar med henne i telefon så kan hon bara banna, skrika och säga att det är en principsak för henne och att hon aldrig kommer ge sig. Hon har dessutom inte givit mig allt material som hon utlovade och jag betalt för, helst av allt skulle jag bara vilja ge tillbaka sakerna jag köpte av henne och oberopa både AvtL och KP.
Men allvarligt talat , ORKA!

Jag kan därför inte rekommendera någon att köpa kurslitteratur av Cecilia Westerlund på Högskolan i Jönköping klass AR06! Risken finns att ni förlorar på köpet.

S Status: Fly Förbannad!

Tankar?


Nyare inlägg
RSS 2.0